Här hittar du svar på vanliga frågor om montessoripedagogiken och hur den kan fungera i förskolan och skolan. Arbetssätt och organisation kan variera mellan olika verksamheter.
Vad är det som skiljer Montessori från traditionell pedagogik?
Montessoripedagogiken betonar att barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Individualisering finns även inom andra pedagogiska arbetssätt, men inom Montessori kombineras den med bland annat en förberedd miljö, särskilda material och längre, sammanhängande arbetspass.
Undervisningen sker ofta i åldersblandade grupper eller klasser. Barnet får möjlighet att välja mellan aktiviteter som läraren har introducerat och som passar barnets utveckling och behov.
Under lärarens ledning utvecklar barnet sin förmåga att planera och ta ansvar för sitt lärande. Friheten finns inom tydliga ramar: läraren följer barnets utveckling, ger vägledning och ansvarar för att undervisningen möter utbildningens mål.
En grundsten i montessoripedagogiken är ett lärande som stödjer utvecklingen av självständiga människor som är engagerade i sina egna liv.
Passar montessoripedagogiken alla barn?
Montessoripedagogiken utgår från att varje barn är unikt och ska bemötas med respekt för var det befinner sig i sin utveckling. Det betyder däremot inte att varje montessoriförskola eller montessoriskola automatiskt passar alla barn.
Det bästa är att som förälder engagera sig i valet och undersöka hur den aktuella verksamheten möter barnets behov. Gruppstorlek, personalens kompetens, tillgängligt stöd och hur vardagen organiseras kan vara minst lika viktiga som den pedagogiska inriktningen.
Det är värdefullt att lära känna pedagogikens tankar och ha en god dialog med personalen. Hemmet behöver däremot inte fungera som ett montessoriklassrum.
Utgå från ditt barn och den konkreta verksamheten. Besök förskolan eller skolan och fråga hur personalen arbetar med trygghet, vägledning och stöd när ett barn behöver det.
Hur fungerar det med raster?
Inom montessoripedagogiken används ofta längre, sammanhängande arbetspass. Tanken är att barnet ska få tid att fördjupa sig i en intressant uppgift utan att avbrytas i onödan.
Inom ett sådant arbetspass kan det finnas möjlighet att ta en kort paus eller byta aktivitet utifrån behov, med lärarens vägledning.
Hur raster, utevistelse och pauser organiseras varierar mellan verksamheter och åldersgrupper. Längre arbetspass innebär alltså inte att alla barn alltid bestämmer sina raster själva. Fråga den aktuella förskolan eller skolan hur det fungerar där.
Vad skiljer en montessorilärare från en traditionell lärare?
En montessorilärare har utbildning i montessoripedagogik. Utbildningarnas omfattning och inriktning varierar, och de är ofta anpassade till en viss åldersgrupp.
Utbildningen innefattar bland annat att observera det enskilda barnet, erbjuda en förberedd miljö, presentera montessorimaterial och vägleda barnets lärande. Den behandlar också hur åldersblandade grupper kan användas i undervisningen.
Det betyder inte att läraren enbart observerar eller att gemensam undervisning saknas. Läraren har en aktiv roll i att planera, introducera, följa upp och ge stöd.
Montessoriutbildning ska skiljas från lärar- eller förskollärarexamen och svensk legitimation. En montessoriutbildning ersätter inte i sig dessa kvalifikationer. Fråga gärna skolan vilka utbildningar och behörigheter personalen har.
Finns det både förskolor och skolor med montessoripedagogik?
Ja, det finns både förskolor och grundskolor med montessoripedagogik. Det finns också skolor som arbetar med pedagogiken hela vägen upp till årskurs nio.
Vilka åldrar och årskurser som erbjuds varierar mellan verksamheterna. Kontrollera därför med den aktuella förskolan eller skolan vad som gäller där.
Du kan på denna sajt söka efter montessoriförskolor och montessoriskolor.
Vad är fördelen med åldersblandade grupper?
Maria Montessori beskrev barns och ungas utveckling i fyra stadier: 0–6 år, 6–12 år, 12–18 år och 18–24 år. Inom dessa stadier utvecklas varje individ utifrån sina egna förutsättningar.
Grupperna omfattar ofta ett mindre åldersspann inom ett sådant stadium, exempelvis 3–6 eller 6–9 år. Den exakta indelningen varierar mellan verksamheter.
Genom att arbeta med åldersblandade grupper eller klasser vill man ge utrymme för barnens olika utvecklingstakt. En viss ålder behöver inte motsvara en viss kunskapsnivå, och tanken är att minska jämförelser och konkurrens mellan barnen.
Åldersblandade grupper skapar också möjligheter för barn att lära av och hjälpa varandra. De äldre kan befästa sina kunskaper genom att visa och förklara, medan de yngre kan inspireras av de äldres arbete. Samspelet sker med vuxnas stöd och ansvar.
Hur blir det när ett barn byter från Montessori till en annan skola?
Det beror både på barnet och på skolan som barnet byter till. Skillnader i rutiner, undervisning och social miljö kan kräva en tids anpassning, precis som vid andra skolbyten.
Montessoripedagogiken strävar efter att utveckla intresse, initiativförmåga och självständighet. Sådana förmågor kan vara en tillgång även i en annan skolmiljö, men det går inte att lova att övergången blir problemfri eller ange en viss ålder då den alltid är lättare.
En god övergång kan underlättas av samarbete mellan hemmet, den tidigare skolan och den nya skolan. Prata med barnet om vad som kommer att förändras och låt den nya skolan få veta vilka arbetssätt och vilket stöd som har fungerat bra.
Lika viktigt som det var att göra ett aktivt och medvetet val av montessoriskola är det att undersöka hur den nya skolan kan möta barnets behov.