Jämförelse med andra pedagogiker

Här följer en sammanställd jämförelse mellan Montessori och några andra pedagogiska inriktningar och arbetssätt: Waldorf, Reggio Emilia, Freinet och Vittra. Jämförelsen är inte menad att vara heltäckande, utan att erbjuda en överskådlig inblick i några skillnader och likheter.

Tanken är inte att lyfta fram någon inriktning som bättre eller sämre, eller att rekommendera någon av dessa, utan att skapa en kortfattad överblick som är så neutral som möjligt. Beskrivningarna sammanfattar inriktningarnas egna pedagogiska utgångspunkter; hur arbetet ser ut kan variera mellan förskolor och skolor.

En skillnad att ha i åtanke

Vittra är en skolorganisation inom AcadeMedia, medan Montessori, Waldorf och Freinet är pedagogiska inriktningar. Reggio Emilia beskrivs vanligen som en pedagogisk filosofi. Jämförelsen omfattar alltså verksamheter och idéer av delvis olika slag.

Ursprung och centrala personer

Inriktning eller organisation	Ursprung
Montessori	Utvecklades av Maria Montessori (1870–1952).
Waldorf	Utvecklades med Rudolf Steiner (1861–1925) som central grundare.
Reggio Emilia	Växte fram i den italienska staden Reggio Emilia genom ett gemensamt arbete mellan pedagoger, föräldrar och kommunen. Loris Malaguzzi (1920–1994) var en central person i utvecklingen.
Freinet	Bygger på Célestin Freinets (1896–1966) pedagogiska idéer och det fortsatta arbetet inom Freinetrörelsen.
Vittra	Svensk skolorganisation som startade 1993 i Sollentuna och ingår i AcadeMedia.

Montessori

Utgångspunkten är att barn är nyfikna och fulla av upptäckarglädje, men att barns intressen varierar med ålder och mognad.

Pedagogiken bygger även på att små barn under sensitiva perioder är särskilt mottagliga för att utveckla vissa färdigheter. En viktig del av Montessoris syn på lärande är att gå från det konkreta till det abstrakta.

Det material som används i förskole- och skolverksamheten ska stimulera till såväl praktiska som intellektuella och sinnestränande övningar.

Waldorf

Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människan: tanke, känsla och vilja. Teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete integreras så långt som möjligt.

Pedagogiken har sin grund i Rudolf Steiners antroposofiska människosyn. Praktiska erfarenheter, hantverk och konstnärliga uttryck har en viktig plats i undervisningen, tillsammans med en successiv fördjupning av teoretisk och abstrakt förståelse.

Reggio Emilia

Reggio Emilias pedagogiska filosofi bygger på en stark tro på människans möjligheter och en djup respekt för barnet. Barn ses som kompetenta och nyfikna, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen.

Filosofin betonar lyssnande, dokumentation och reflektion. Arbetssätten utvecklas med barnens frågor och utforskande som utgångspunkt och i relation till det omgivande samhället.

Reggio Emilia har inget färdigt pedagogiskt program som man bara kan ta över. Däremot kan man inspireras av grundtankarna och utveckla dem i sin egen verksamhet, utifrån sina egna förutsättningar.

Freinet

Freinetpedagogiken kallas även verklighetspedagogik eller arbetets pedagogik. Den vill skapa en skola där elever får uttrycka sig fritt och ges möjlighet att utveckla sin fantasi och skaparlust.

Eleven får erfarenhet genom experiment, undersökande arbetssätt och direkta studier av verkligheten. Handens och intellektets arbete värderas lika. Meningsfullt arbete, elevinflytande och demokrati är viktiga delar av pedagogiken.

Vittra

Vittra beskriver sitt pedagogiska arbete utifrån tre delar: medvetet lärande, modig kultur och tydlig struktur.

Arbetet omfattar Vittraförmågorna, som ska stödja barnens personliga utveckling och strategier för lärande, samhällsförankrad undervisning samt Vittrakulturen, med betoning på trygghet, gemenskap och respekt. Enligt Vittra kan arbetssätten skilja sig mellan skolorna och anpassas efter elevernas ålder och behov.

Källor och vidare läsning

För beskrivningarna av pedagogiken används i första hand organisationernas egna presentationer. Dessa beskriver deras synsätt och ambitioner, snarare än att utgöra en oberoende utvärdering av resultaten.